Älginventering för 2017 är nu
genomförd. Tillvägagångssättet har varit det traditionella, det
vill säga räkning genom älgspår i snön. Orsaken är att vi önskar så liten felmarginal som
möjligt samt undvika att vara spekulativa hemma på kammaren.
Resultatet är gott för jägarkåren,
men nedslående för markägaren. Vinterstammen ökar konsekvent, inventeringen har gett ett resultat på 76 älgar inom Vitå Skifteslag. Då med en yta
bestående av 6340 hektar fördelat på totalt 4 licensområden samt neutral
mark bestående av drygt 700 hektar, där älgjakt inte bedrivs.
Numerären med 12 älgar per 1000
hektar är givetvis alarmerande sett till betesskador, vilket alla
som tar sig en tur i markerna snabbt inser. Skadorna är uppenbara. Orsaken till att denna
situation kunnat uppstå beror på att sedan 2012 är totalt 36 av
tilldelade älgar inte avskjutna inom Vitå Skifteslag. Av dessa är
dessutom 25 stycken kalvar.
Vi tycker att det känns bra att Vitå Jaktsällskap har kunnat begränsa utvecklingen genom att uppfylla tilldelad avskjutning varje år. Vår ståndpunkt är att tilldelning till samtliga licensområden inom Vitå Skifteslag ska höjas markant. Sedan måste respektive jaktlag ta ansvar för att tilldelad avskjutning uppfylls. Att bara prata om vikten av kalvavskjutning är inte ett fungerande alternativ, resultat måste levereras.
Vi tycker att det känns bra att Vitå Jaktsällskap har kunnat begränsa utvecklingen genom att uppfylla tilldelad avskjutning varje år. Vår ståndpunkt är att tilldelning till samtliga licensområden inom Vitå Skifteslag ska höjas markant. Sedan måste respektive jaktlag ta ansvar för att tilldelad avskjutning uppfylls. Att bara prata om vikten av kalvavskjutning är inte ett fungerande alternativ, resultat måste levereras.
Positiva nyheter är att
det nu åter har börjat talas om att införa systemet med pottälgar för
en ökad avskjutning. Ett alternativ som de facto gynnar
markägaren, eftersom systemet strävar efter att hålla
älgstammen på en mer rimlig nivå. Vi avvaktar vad utvecklingen blir.
Vad som även är uppenbart är att det
från markägarperspektiv nu i högre grad talas om en hållbar och
långsiktig lösning till allas gagn. De ekonomiska konsekvenserna av
viltskador är uppenbara, en oansenlig avskjutning som i slutändan
innebär en skenande älgstam är inte önskvärt. Detta märks
tydligt i sammanhang när människor samlas. Senast på
skotertävlingen i Vitå fördes resonemang vid ett flertal
tillfällen om vikten av en samling för de
intressenter som berörs ekonomiskt.
Samlande punkt för att en
förändring är på gång är givetvis skogsbrukets pågående
generationsskifte. Den kommande generationen
markägare vill såklart ha rimliga avkastningskrav uppfyllda, och
känner att förlegade makthierarkier från förr inte har med deras
ekonomi att skaffa. I synnerhet då skogsbruk är en långsiktig
affär, som barn och barnbarn inte får någon vinning från om
rådande läge får fortgå.
Älgjägare i Vitå Jaktsällskap
Älgjägare i Vitå Jaktsällskap