måndag 20 mars 2017

Älginventering 2017


Älginventering för 2017 är nu genomförd. Tillvägagångssättet har varit det traditionella, det vill säga räkning genom älgspår i snön. Orsaken är att vi önskar så liten felmarginal som möjligt samt undvika att vara spekulativa hemma på kammaren.

Resultatet är gott för jägarkåren, men nedslående för markägaren. Vinterstammen ökar konsekvent, inventeringen har gett ett resultat på 76 älgar inom Vitå Skifteslag. Då med en yta bestående av 6340 hektar fördelat på totalt 4 licensområden samt neutral mark bestående av drygt 700 hektar, där älgjakt inte bedrivs.

Numerären med 12 älgar per 1000 hektar är givetvis alarmerande sett till betesskador, vilket alla som tar sig en tur i markerna snabbt inser. Skadorna är uppenbara. Orsaken till att denna situation kunnat uppstå beror på att sedan 2012 är totalt 36 av tilldelade älgar inte avskjutna inom Vitå Skifteslag. Av dessa är dessutom 25 stycken kalvar.

Vi tycker att det känns bra att Vitå Jaktsällskap har kunnat begränsa utvecklingen genom att uppfylla tilldelad avskjutning varje år. Vår ståndpunkt är att tilldelning till samtliga licensområden inom Vitå Skifteslag ska höjas markant. Sedan måste respektive jaktlag ta ansvar för att tilldelad avskjutning uppfylls. Att bara prata om vikten av kalvavskjutning är inte ett fungerande alternativ, resultat måste levereras.

Positiva nyheter är att det nu åter har börjat talas om att införa systemet med pottälgar för en ökad avskjutning. Ett alternativ som de facto gynnar markägaren, eftersom systemet strävar efter att hålla älgstammen på en mer rimlig nivå. Vi avvaktar vad utvecklingen blir.

Vad som även är uppenbart är att det från markägarperspektiv nu i högre grad talas om en hållbar och långsiktig lösning till allas gagn. De ekonomiska konsekvenserna av viltskador är uppenbara, en oansenlig avskjutning som i slutändan innebär en skenande älgstam är inte önskvärt. Detta märks tydligt i sammanhang när människor samlas. Senast på skotertävlingen i Vitå fördes resonemang vid ett flertal tillfällen om vikten av en samling för de intressenter som berörs ekonomiskt.

Samlande punkt för att en förändring är på gång är givetvis skogsbrukets pågående generationsskifte. Den kommande generationen markägare vill såklart ha rimliga avkastningskrav uppfyllda, och känner att förlegade makthierarkier från förr inte har med deras ekonomi att skaffa. I synnerhet då skogsbruk är en långsiktig affär, som barn och barnbarn inte får någon vinning från om rådande läge får fortgå.


Älgjägare i Vitå Jaktsällskap

3 kommentarer:

  1. ja skadorna efter älg är stora.

    SvaraRadera
  2. De stora älgskadorna har varit kända och dokumenterade många decennier. Ett nytt administrativt system har sjösatts och inventeringarna är bättre. Det är tekniskt lätt att minska älgantalet. Det finns andra fördelar med färre älgar. Några människor färre per år skulle dö vid älgpåkörningar. Kostnaden samt fragmenteringen på grund av viltstängsel omkring vägarna skulle sjunka. Nöjet med älgjakt skulle inte sjunka nämnvärt om det fanns hälften så många älgar. Det är mig ofattbart att samhället fortsätter att acceptera så stora skador/Stefan Vallenberg

    SvaraRadera
  3. Man måste ställa sig frågan varför vissa jaktlag knappt skjuter sin halva tilldelning av kalvar år efter år och att den negativa trenden bara ökar.Markägare i dessa jaktområden måste börja sätta press på dessa jaktledare som leder och fördelar jakten och påvisa att en förändring måste ske, dags för nytt färskt blod i ledningen? Effektivare jakt genererar i mindre ungskogsbetesskador./Drabbad markägare

    SvaraRadera

Använd sunt förnuft och håll god ton när ni kommenterar. Anonyma kommentarer leder sällan till någon konstruktivt, en åsikt med ett namn är för alltid mer värt.